Klimatgalen

Är hoppet det sista som överger mig så är det nära nu. Mina första veckor på masterutbildningen i miljöstudier och hållbar utveckling har inte varit någon munter tid. Snarare den ena domedagsföreläsningen efter den andra. Det spelar ingen roll om det handlar om matproduktionen, havsnivån eller de globala utsläppen – inom alla områdena talar våra professorer om en överträdelse av ”Worst case scenario”.

Är de bara alarmister? Är det för sent att göra något alls? Ska vi stoppa huvudet i sanden och låta kommande generationer klara sig bäst de vill?

Många frågor men inga svar, men ge upp det gör jag inte ännu i alla fall. Men jag har i alla fall bestämt mig för att det inte blir någon bil som ersättare till den vi sålde i januari. Det blir cykeln och fötterna istället, eftersom jag har fördelen att bo centralt i en liten stad.

Det är ytterst påfrestande att i timmar varje dag bli utsatt för den ena hemskheten efter den andra, och inte ens små glädjeämnen som det faktum att man testar att göra biobränsle utav alger, får mig att piggas upp. Inte när man i nästa sekund får veta att USA använt 13 % av den årliga majsskörden till att ersätta mindre än 3 % av bränsleåtgången. Vad ska de fylla magarna med, när de fyller bilarna med mat? Än värre blir det i Brasilien, där man hugger ner regnskog för att odla biobränsle till den europeiska bilflottan… Skamligt, måste jag säga.

Jag får ta mig i kragen helt enkelt. Inte ge upp, utan satsa än mer på att informera om konsekvenserna av våra val och tipsa om de små sakerna som gör skillnad.

Till exempel tycker jag att ni som har äppelträd ska ut och ta vara på frukten. Gör mos så det räcker hela vintern! Det är bara att fylla frysen. Och ni som inte har frukt får ge er ut och tigga. Eller palla. Jag själv var på universitetsområdet sent en kväll i förra veckan… Låt bara inte skörden gå till spillo genom att köpa färdiggjord sylt och mos från importerade råvaror!

//Evelina

Ena halvan av Klimatgalen börjar skolan igen! Jag har kommit in på det tvååriga masterprogrammet i Environmental studies and sustainibility science, vid Lunds universitet. I slutet av augusti drar det igång, med kurser i hållbar utveckling, miljöstyrning och systemanalys och mycket annat. Det kommer att bli fantastiskt! Skönt att komma "hem" till lilla Lund igen också. Och med över 700 sökande till 40 platser vore det ju konstigt om jag inte skröt lite om det här...

På programmet blir jag också kopplad till Lunds universitets Centrum för hållbarhetsstudier, där ingen mindre än Andreas Malm numera är doktorand inom programmet LUCID, som bland annat sysslar med de sociala dimensionerna på hållbar utveckling.

Inspirerande miljö om något!
Detta bäddar såklart också lite extra för att bloggen kommer att leva kvar. I mån av tid förstås.

/Evelina

Miljödepartementet presenterade för en tid sedan vilka områden man vill arbeta mest med vad gäller miljöfrågor inför det svenska ordförandeskapet i EU. Klimat, Östersjön, biologisk mångfald och eko-effektiv ekonomi är de viktigaste frågorna enligt miljöminister Andreas Carlgren. Texten nedan kommer från miljödepartementets hemsida:

Klimatet

- Arbetet under slutskedet av förhandlingarna denna höst kommer att bli helt avgörande för om vi ska nå en ambitiös global överenskommelse vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december. EU måste stå fast vid sina höga mål och driva på för en uppgörelse som omfattar världens länder, men då krävs också att vi får med oss andra industrinationer i att göra jämförbara insatser för att minska utsläppen, säger Andreas Carlgren.

Östersjön

- Vi vill se att Östersjön utpekas som område för ett pilotprojekt inom EU och att detta blir en bärande del i den Östersjöstrategi som EU-kommissionen lägger fram i juni. Östersjön ska vara ett exempel för hela unionen i hur utvecklingen kan vändas i ett förgiftat hav, och på hur finansiering, jordbruksinsatser och fiskepolitik samordnas för att skapa en bättre miljö. Jag har fått bred uppslutning för detta arbete bland mina miljöministerkollegor i EU, säger Andreas Carlgren.

Biologisk mångfald

- Vi ska lyfta fram ekosystemens centrala roll för den framtida samhällsutvecklingen och förbereda EU inför antagandet av ett nytt långsiktigt mål för biologisk mångfald på global nivå 2010. Det behövs också en internationell plattform för forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Jag vill även se en större bredd i EU:s arbete när det gäller klimatförändringarnas påverkan för den biologiska mångfalden. Ett nyckeltillfälle att diskutera detta blir ett högnivåmöte om naturskydd i Strömstad 7-9 september då vi också inviger Sveriges första marina nationalpark i Kosterhavet, säger Andreas Carlgren.

Eko-effektiv ekonomi

- Klimatutmaningen kan förenas med insatser för att stärka ekonomin och konkurrenskraften. Vi vill lyfta EU:s möjligheter för jobb och tillväxt genom satsningar på energieffektivitet, förnybara resurser och återvinning. Det blir huvudtemat för energi- och miljöministrarnas informella möte i Åre i juli och ska även prägla agendan för det informella rådsmötet för konkurrensfrågor i Umeå i oktober, säger Andreas Carlgren.


Man måste dock komma ihåg att det inte är upp till Sverige att sätta dagordningen vid ordförandeskapet, utan uppgiften är att leda förhandlingarna och kompromisserna rätt - något som såklart påverkar vilket resultat vi kan förvänta oss inom dessa områden. Självklart så påverkar också tjeckiens situation oss, som nuvarande ordförandeland eftersom Sverige kommer att få "ärva" en del frågor av dem.

Annars tycker jag att fokusfrågorna är bra utvalda, dock kunde målen inför Köpenhamnsmötet gärna vara än med ambitiösa från EU:s sida, men som sagt - det kommer ju i slutändan handla om förhandlingar och åter förhandlingar och där är det ju kanske framför allt USA som bör bearbetas till det bättre...

/Evelina

Sopor i siffror: 

Totalt slänger svensken 493, 8 kg hushållsavfall per år.

98 kilo är matavfall.

I storkök slängs i snitt 1400 kilo mat och matavfall per arbetare och år. 

I butik slängs i snitt 1200 kilo mat och matavfall per arbetare och år. 

Om kommunen har källsortering bli matavfallet kompost eller biogas. Annars går avfallet till förbränning.

Källa: Avfall Sverige 

....samtidgt som...

37 länder i världen lider av akut livsmedelsbrist, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. 

1,5 miljarder lever i fattigdom, under två dollar per dag.

Är det inte lite lätt skevt, så säg?

Vad ska vi göra? Stoppa sopbergen? Äta sopbergen? Sluta vara kräsna konsumenter? Eller strunta i att släga 25 procent av hushållsmaten vi köper in? Lita till våra sinnen innan vi slänger saker och ting?