Vad är likheten mellan en apa och en torsk?

Jo, båda blir tydligen utrotningshotade när EU är i farten. Nog visste vi att miljöproblem är globala, men visste vi verkligen att vår torskkonsumtion också påverkar beståndet av småvilt i skogarna i västra Afrika?

Jag ägnade söndagskvällen åt Dokument Utifrån, och som vanligt när torskfrågan behandlas kan man inte låta bli att häpnas, förfasas och tillslut totalt deppa ihop. Kopplingen mellan apor och torsk ser ut såhär, för er som inte såg programmet:

1. EU fiskar jättemycket torsk i Östersjön och investerar i stora trålare som dammsuger botten.
2. Fisken tar slut och ekosystemet håller på att kollapsa.
3. Vi är fortfarande sugna på fisk.
4. EU förhandlar med länderna i västra afrika, och köper billiga fiskerätter i deras vatten.
5. EU-finansierade trålare dammsuger bottnarna utanför Afrika.
6. Fisken säljs som "exotisk fisk" till fisksugna konsumenter i bland annat Sverige.
7. Invånarna i de afrikanska länderna har inget att äta, eftersom fisken utanför deras kuster tar slut.
8. De ger sig ut i skogen istället och jagar "bush meat", dvs. apor och annat, som nu riskerar att utrotas.

Det är väl för spännande ändå, vad alla EU:s subvensioner bidrar till. Helt galet. Men nu har EU insett misstaget med att utveckla fiskeflottan i Östersjön, så nu får 6 fiskare dela på ungefär 50 miljoner kronor för att sluta fiska och istället skrota sina båtar (som de köpt för 10-15 år sedan med EU:stöd). Men 6 fiskebåtar gör ingen större skillnad eftersom det fortfarande finns flera hundra båtar i Östersjön som har fiskerätt för torsk. Och som dessutom trålar hela sin fångstkvot på ibland bara en dag. Så att de måste dumpa en massa torsk i havet, som de inte får landa. Torsk som dör, eftersom den pressats ihop i trålen.

Man baxnar.
Och inser att man aldrig mer vill äta en endaste liten fisk nån gång. Förrutom kanske en i salt lakrits.

//Evelina

Vattenfestivalen still going strong

Hur mycket vatten använder du på en dag? Och på ett år? Sådana uträkningar har vi sysslat med idag på kursen, och det var riktigt intressant.

Bara den direkta vattenanvändningen är svindlande, eller vad sägs om 121 kubikmeter per person och år, som är svenskarnas förbrukning. Tilläggas bör att detta är bland den högsta summan i hela EU, enligt EU-kommissionen. Holländarna är bäst i EU, med endast 28 kubikmeter per person och år. Detta kan dock jämföras med genomsnittet i bland annat Moçambique, Namibia och Zimbabwe som ligger runt 10 liter per person och dag eller ungefär 3,5 kubikmeter per år.

Börjar man tala om indirekt vattenanvändning blir summorna dock snabbt ohanterliga. Enligt min professor går det åt ungefär 150 liter vatten för att odla bönorna i en kopp kaffe. Så att vara student och alltid ha kaffebryggaren på är alltså inte speciellt hållbart… Bomullen i ett par nya jeans ligger bakom tiotusentals liter vatten, och ett kilo rött kött kräver i runda slängar 10000 liter vatten.

Vem sa att Vattenfestivalen är nedlagd?

//Evelina


Det man inte ser har man inte ont av

Jag har tidigare hävdat att havet med sina invånare är speciellt utsatta av miljöproblem och utfiskning med mera eftersom det inte ”syns”. Vi vet inte riktigt vad som finns under ytan, och fiskar är inte speciellt gulliga (skulle väl vara Nemo då…). Därför tar vi inte lika allvarligt på utrotning och miljöförstöring i haven. Det gamla talesättet ”Vad man inte vet mår man inte dåligt av” stämmer mycket bra. När vi tittar ut över Östersjön och solen glittrande speglar sig i ytan ser vi ju inte att 42 000 kvadratmeter av dess botten klassas som död.

Därför är det positivt att Skärgårdsstiftelsen nu öppnat Stockholms skärgårds första snorkelled strax utanför Nåttarö. Det är helt enkelt en ”promenadstig” fast under vattnet. En ledad väg med informationstavlor om djuren och växtligheten man kan se i omgivningarna med hjälp av snorkel och cyklop. Förhoppningsvis kan detta bidra till att fler får upp (ner) ögonen och inser att musslor, tång och fiskar är tuffa och bra.

/Evelina

Havets renhållningsarbetare

Klimatgalen drar hem till Sverige och Östersjön över helgen och vill därför berätta om en liten solskenshistoria som håller på att förbättra miljön i hennes hemtrakter. Nämligen musselodling i Östersjön. Det är stiftelsen Baltic Sea 2020 som stödjer ett projekt som går ut på att musslor odlas på olika ställen i Östersjön.


Musslor i städtagen. Bild från Fiskeriverkets hemsida.

Musslor minskar nämligen övergödning i vattnet, eftersom musslorna äter upp de växtplankton som annars bidrar till övergödningen. I projektet ingår också försök med att sedan skörda musslorna och använda dem som ersättning till fiskmjöl vid köttproduktion. Man slipper därmed använda våra matfiskar till djurfoder, som man ofta gör nu.
Heja musslorna, säger Klimatgalen.

/Evelina

RSS 2.0