Smutsfiskar

Idag åt jag pasta med lax och spenat till lunch, men det blir det slut med nu. På eftermiddagens bibliotekssession läste jag att en fiskodling som producerar 500 ton fisk om året släpper ut lika mycket föroreningar i vattnet som om en stad med 10000 invånare skulle släppa ut sitt avloppsvatten i havet, helt orenat. Fiskodlingar bidrar också till stora utsläpp av antibiotika, som man måste tillsätta då stora kvantiteter av en enda djurart lever tätt tillsammans och lätt sprider sjukdomar. Dessutom bidrar de till övergödning, då fiskarna inte äter upp all den mat de får. Maten faller då till botten, och använder upp syre när det bryts ned.

Ytterligare hemskheter går att lägga till den här ekvationen. Den mesta fisk som odlas är ju rovfisk, som utfodras med fiskmjöl, som fiskats från ibland utsatta fiskbestånd. Dessutom verkar det väldigt resurskrävande att fånga fisk, mala ned den och ge den till annan fisk så vi sen kan äta den fisken. Eftersom endast 10% av energin kan tas tillvara till nästa steg i näringskedjan, är det bättre att äta djur i början av näringskedjan, om man nu ska äta djur över huvud taget förstås. Sojaprodukterna blir bättre och bättre, och numera kan jag njuta av till och med fläskpannkaka utan att en endaste liten gris strukit med.

Men, gillar man djur (att äta dem menar jag) är det bästa ur klimatsynpunkt att äta vilt, eller kyckling. Kyckling är mycket mer resurssnålt än till exempel odlad lax, eftersom kyckling äter vegetabiliskt foder och dessutom inte smutsar ner en massa hav. Däremot får de mycket antibiotika, så det problemet kvarstår.

Det är inte lätt att vara konsument, blir min slutsats ikväll.

//Evelina

Regnskogskor

Ännu en intressant, men ack så nedslående rapport släpps idag då Greenpeace ger ut skriften "Slaughtering the Amazon", som rapporterar att den brasilianska boskapsindustrin är det största enskilda hotet mot klimatet. Global avskogning står för nästan 20 % av människans utsläpp av växthusgaser. Rapporten visar att stora och välkända företag, däribland IKEA, bidrar till avskogningen då de köper kött och läder från boskap som fötts upp inne i Amazonas. Hela 80 % av skövlingen kan härröras till den expanderande boskapsuppfödningen, och boskapsindustrin expanderar ofta olagligt. Detta har lett till att Brasilien nu är världens största exportör av nötkött, men de förväntas ändå fördubbla sin produktion till år 2018. Något som givetvis också kommer att synas i avskogning av ytterligare områden.

Vad göra? Som privatperson är svaret relativt enkelt. Följ staden Gents exempel och inför en, eller ett par, vegetariska dagar i veckan. Klimatgalen lovar att du inte kommer att få proteinbrist. Dessutom spar du pengar!

/Evelina

Tomatsvårigheter

image54
Tomater. Dessa är dessutom ekologiska.


Läste i DN idag om utsläppen som tomaterna bidrar med. En artikel som dock inte verkar finnas på nätet tyvärr. Hur som helst så skriver de att svenska tomater inte längre är miljövärstingar, eftersom växthusen allt oftare värms med förnybart bränsle. Istället kan importerade tomater vara mycket värre klimatbovar på grund av transporten, även om de odlats på friland. Ett annat miljöargument för att välja svenska tomater är att de besprutas väldigt, väldigt lite i förhållande til exempelvis spanska tomater. I Sverige används i snitt 0,3 kg aktiv substans bekämpningsmedel per hektar, i Spanien svindlande 26 kg! Så om man tänker till andra miljöaspekter än bara utsläpp som påverkar klimatet torde valet vara givet.
Tyvärr är det också så enligt DN att den ekologiska tomatproduktionen ännu bara är 2 procent i Sverige, vilket är synd eftersom det är det helt klart bästa alternativet i sammanhanget.

//Evelina

Haloumi!

image53

Måste tipsa om mitt favoritalternativ till kött, nämligen Haloumiost. Köps i bit på närmsta livsmedelsaffär och steks i skivor på ganska hög värme tills den fått samma färg som på bilden (tar bara några få minuter). Funkar alldeles utmärkt att grilla och passar till de flesta rätter enligt mig, men kanske allra bäst tillsammans med stekta grönsaker, svamp och Couscous eller Bulgur. Haloumin har en ganska salt smak som vegetariska rätter annars inte får så naturligt, samtidigt som den är en bra alternativ proteinkälla.
Så, våga vägra kött - våga testa ost.

//Evelina

Räkfritt samhälle

Räkfritt på krogen nu! Mangroveskogar huggs ner för att jätteräkor, tigerräkor och scampi kunna odlas upp i dammar.
Men skogen blir träsk av räkodlingen och efter en liten tid så är marken inget värd och förstörd av alla kemikalier som använts för att föda upp räkorna.
Idag finns det 100 000 hektar övergivna räkodlingar runt om i världen, enligt Svenska naturskyddsföreningen. Det är inte hållbart eller gångbart varken för fattiga familjer i tropikerna som får sin skog förstörd för en struntsumma, eller för naturen.
Kräv räkfritt på krogen! Eller ät pytteräkor!

image44
Räka från Hunnebostrand, lite bättre än från Mangrove i alla fall.

//Karin (som faktiskt ibland kallas räkan. Dock inte jätteräkan)

 

 


Märkesdjungel

DN skriver idag att arbetet med den nya klimatmärkningen av livsmedel går framåt och att frukt och grönt blir först ut. Visst är det bra att väga in dessa aspekter i konsumtionen, men hur ska vi välja och prioritera? Bättre vore att omarbeta KRAV-märkningen att även innefatta detta, vilket jag kan tycka är konstigt att det inte redan gör. I första rundan blir det dock så, enligt DN, att endast redan KRAV-märkta produkter kommer att få ytterligare en märkning.

            Vilken märkning är bäst?

Redan i dagsläget finns problem hur man ska värdera olika märkningar. Det finns exempelvis kaffe som är Rättvisemärkt, men inte KRAV-märkt och tvärt om. Arbetarnas löner och välstånd vägs mot miljöaspekten. Hur ska man då välja som konsument? Drar man då in ytterligare en märkning skapar det bara förvirring. Hur ska man exempelvis kunna välja mellan ett konventionellt odlat äpple, som besprutats med gifter men transporterats miljövänligt, och ett KRAV-märkt äpple som fraktats lastbil från Frankrike?

Nej, det är roligt att arbetet går framåt, men jag tycker det hastas för mycket efter påtryck för konsumenterna. Jag vill gärna handla så miljövänligt som möjligt och har redan vant in mig med KRAV-märkningen och jag skulle ändå säga att jag var en väldigt medveten matkonsument. Bättre då att arbeta med klimatkriterierna i KRAV i tysthet och fokusera på att marknadsföra KRAV-produkter mer generellt.

//Evelina

Kungen är lömsk...

King Edward är enligt Svenska Naturskyddsföreningen "Kung Farlig". Det är den potatis som besprutas mest. Men överlag är faktiskt potatisen den gröda som svenska bönder giftbesprutar hårdast. 
Förutom att dammar och jord infekteras av giftet man sprutar på potatisen så kan vi människor få mysko symptom som trötthet och huvuvärk. 
Så, yes, då vet ni vad som gäller: i fortsättningen står bara ekopotatis på menyn. 
Skal för det! 


/Karin



Torsk - ett tecken i tiden

Inte sedan Isabella Lövins bok "Tyst Hav" kom ut i höstas och sedan författaren tilldelats Stora Journalistpriset har väl torsken figurerat så flitigt i medierna som nu. Torsken har helt enkelt blivit mediernas nya älskling.
image10 Bild från Adlibris.com

DN:s ledarsida handlar idag om den havererade fiskepolitiken och om den endaste (!) ynka torsk som drogs upp vid Fiskeriverkets senaste provfiskning. Även Uppdrag Granskning har följt med i trenden och sänder imorgon ett program om torsken.Problemet är bara att detta på inget sätt är ett nytt fenomen. Inte ens i medierna. Min väns pappa Peter Löfgren gjorde exempelvis filmen "Den sista torsken", som sändes i Dokument Inifrån redan år 2001. En film som jag för övrigt bett SVT om att sända i repris. Även DN har tidigare skrivit om forskare som slagit larm utan att någon bryr sig (vilket för övrigt ofta är fallet, vad frågan än tycks handla om).

Därför kan jag inte låta bli att känna mig väldigt arg, bitter och upprörd (som inte alls är speciellt roligt), då den svenska kvoten för torsk än idag ligger på 673 ton. Den lilla, lilla torsken som fastnade i Fiskeriverkets provfiskning kan därmed räkna med att förlora en och en annan släktning till. Problemet som jag ser det verkar uppenbarligen vara att Fiskeriverket sitter på två stolar. Man kan inte både föra talan från fiskarna (som inte vill förlora jobben) och forskarna (som inte vill förlora torsken). Resultatet blir då att forskarna rekommenderar att man fiskar upp 0 kg torsk, medan Fiskeriverket beslutar om 673 ton. Jag förstår mycket väl fiskarna som är måna om jobben, men de har liksom ett alternativ som torsken inte har.

Nej, i detta fall kan man tydligen inte lita på statliga myndigheter och verk. Man får vara individuell aktivist istället. Återvinn era gamla kokböcker med recept på kokt torsk med äggsås och laga en kryddig couscous med haloumiost. Eller i alla fall äggsås med en fisk det finns gott om, exempelvis sill. Kolla in Världsnaturfondens fisklista så kan man vara säker på att inte göra fel. Den finns här.
Våga vägra torsk! (Kanske en bra paroll inför första maj?)

image12
Torsk. Kanske fortfarande vid liv.

// Evelina

Den mångsidiga, men ibland lömska, potatisen

Jag håller helt och fullt med Karin om att potatisen bör finnas på tallriken istället för biff och andra djurdelar. Morötter är också ett tips. Oranga och fina som lyser upp lite. Dock har Alströmers lilla knöl en mörk baksida, då potatisen är Sveriges mest besprutade gröda, enligt bland andra Tv4 och Ica Kuriren, och besprutas som ofta som var sjunde dag.

Därför ska man om man har möjlighet köpa ekologisk potatis, som inte får besprutas med kemiska bekämpningsmedel. Så blir också humlorna och de andra insekterna glada. Och jag också.

image5

Potatis. Huruvida dessa exemplar är ekologiska eller ej vet vi dock inte.

//Evelina

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Spenatdal med basmati

Hinner inte laga mat? Det här fixar du på en halvtimme.Evelina, och alla andra, prova på momangen!

För två hungriga:

2 dl röda linser
en liten gul lök
en centimeter färsk ingefära
en klyfta vitlök
några dustar gurkmeja
skalet från en liten citron
200 gram tinad bladspenat
en burk kokosmjölk

Koka linserna med 4 decilter vatten och en nya salt i cirkus en kvart, så att det blir en gröt av linserna. Fräs vitlök, ingefära och spenat. Dusta på gurkmejan och riv citronen i linsröran. Häll i kokosmjölk och spenatfräs i linsjoxet. Blanda och låt det värmas - men koka inte.
Under tiden har du såklart kokat basmatiris - cirka 4 dl till två personer. Hacka över lite nötter på riset (men inte du Evelina - då kan du dö. Det vill inte jag!) och servera med yougurt, lite isbergssalld och ett glatt humör. Eller så.

Ät gott
//Karin

Ställer din diet till förtret?

Jag kan bli så förfärligt trött på alla dieter. De sabbar kroppen på lång sikt (tänk er en härlig GI-artär som kloggat igen av alla härdade fetter) och bantarna som tror att de äger jord, land och rike.
Att bara käka kött i år och dar och till alla mål är inte bra för någon. Att banta när stora massor svälter är befängt. Men att tokproteinbanta är sjukt.
Det krävs 100 000 liter vatten för att producera ett kilo ko. Att odla ett kilo sojabönor
kräver 2000 liter vatten. Den fattiga bonden väljer spannmål. Den vite mannen väljer bort "det vita giftet."
Seriöst. Potatishatet måste bort..Potatisen är ju räddaren i hungerssverige, rik på järn och snygg som attan.
Tips: skippa proteindieten och rädda jorden lite grann. Är du tjockis så kan du
a) var glad (du slipper frysa och kan sitta på hårda stolar utan kudde - bra grejor)
b) Äta mindre och vara glad
c)Ha en potatis-demonstration i ditt närområde. Skandera Heja potatisen och du får både motion och vänner som delar ditt intresse.

//Karin ( som en gång bott på studenthemmet Potatisen. She loved it.)image3








Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, klimat, miljö

RSS 2.0