Smutsfiskar

Idag åt jag pasta med lax och spenat till lunch, men det blir det slut med nu. På eftermiddagens bibliotekssession läste jag att en fiskodling som producerar 500 ton fisk om året släpper ut lika mycket föroreningar i vattnet som om en stad med 10000 invånare skulle släppa ut sitt avloppsvatten i havet, helt orenat. Fiskodlingar bidrar också till stora utsläpp av antibiotika, som man måste tillsätta då stora kvantiteter av en enda djurart lever tätt tillsammans och lätt sprider sjukdomar. Dessutom bidrar de till övergödning, då fiskarna inte äter upp all den mat de får. Maten faller då till botten, och använder upp syre när det bryts ned.

Ytterligare hemskheter går att lägga till den här ekvationen. Den mesta fisk som odlas är ju rovfisk, som utfodras med fiskmjöl, som fiskats från ibland utsatta fiskbestånd. Dessutom verkar det väldigt resurskrävande att fånga fisk, mala ned den och ge den till annan fisk så vi sen kan äta den fisken. Eftersom endast 10% av energin kan tas tillvara till nästa steg i näringskedjan, är det bättre att äta djur i början av näringskedjan, om man nu ska äta djur över huvud taget förstås. Sojaprodukterna blir bättre och bättre, och numera kan jag njuta av till och med fläskpannkaka utan att en endaste liten gris strukit med.

Men, gillar man djur (att äta dem menar jag) är det bästa ur klimatsynpunkt att äta vilt, eller kyckling. Kyckling är mycket mer resurssnålt än till exempel odlad lax, eftersom kyckling äter vegetabiliskt foder och dessutom inte smutsar ner en massa hav. Däremot får de mycket antibiotika, så det problemet kvarstår.

Det är inte lätt att vara konsument, blir min slutsats ikväll.

//Evelina

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0