Vi når Peak-oil och världen förvånas. Förundras. De som inte såg att olja var på väg att sina när USA gick in i Irak ser det nu på bensinpriskvittot. Sjuhundrafyrtiotre kronor betalade pappa häromdagen. Mycket pengar. Visst. Men också: mycket miljö. Och jag kan bra jubla lite grann. För nu blir det svårare och krångligare att bara ta bilen av gammal vana. Ekonomiska styrmedel är tyvärr alltid alltid de bästa. Så när priset passerar fjorton kronor litern på macken jag åker förbi varje dag - då ska jag göra en liten segerdans.
Förresten ett helt malplacerat tips jag kom på i denna sena timme: Ni måste se Into the wild. Så bra och så grymt vackert det kan vara i världen. Rent naturmässgt. Rent och naturmässigt.
//Karin
Investeringsbolaget ABN-AMRO gjorde för en tid sedan reklam bland annat i DN Ekonomi om sina fonder som följer råvarumarknaden. Jag gick in på deras sida för att se vad det var frågan om. Mycket riktigt handlar detta bland annat om att investera i fonder som handlar med vete och spannmål. I deras prospekt blandas bilder på böljande vetefält med diagram över en alltjämt stigande kurva tillbaka till år 1986.
Grattis (väst)världen! Ni kan nu investera och bli rika på vete nu när IT-branschen är turbulent och Kina-marknaden övervärderad. Att vete- och spannmålspriset gått upp så mycket att fler och fler drabbas av svält har fallit bort ur ABN-AMRO:s glassiga informationsbroschyr.
Kanske denna bild skulle passa bättre i prospektet? Eller skulle folk tycka den var osmaklig?
//Evelina
Matkrisen har nu nått till FN. Matkrisen har nu nått din tallrik. Och det är dags att börja tänka långsiktigt nu. Spannmål till etanol eller spannmål till mellanmål? Vegetarisk kost som kostar mindre eller slukande köttkost? Vad har vi råd med?
Ris. Ganska gott, men ganska dumt.
Christina Engfeldt är Nordenchef för FAO, FN:s livsmedels och jordbruksorganisation. Hon har komponerat två maträtter - en som ska räcka till så många som möjligt -och en som ser ut som västerlänningens vardagsmat.
På den ena tallriken serverar Christina Engfeldt tomater, rostbiff och ris - grödor som kräver stora mängder vatten att producera. På den andra, miljövänliga, tallriken, finns bönor, potatis och morötter.
-Risken är stor att man utarmar jorden om man fortsätter äta maten vi är van vid, säger Christina Engfeldt till SVT.
Och vi har hört det förr. Vi säger det igen. Upprepar det tills det är försent:
Ett kilo nötkött kräver mellan 13.000 och 16-000 liter vatten att producera. Fläsk kräver betydligt mindre vatten, 6.000 liter per kilo, och för att producera 1 kg vete krävs 1000-2000 liter. För ett kilo potatis krävs endast 160 liter vatten.
Välståndet ökar i Kina och Indien. P tio i topp-listan är tre av tio personer indier. Ökat välstånd betyder att fler vill äta fläskkött och dricka mjölk. Det betyder ytterligare påfrestning på jorden.
I dag går det åt 13 miljoner ton mat till jorden sex miljoner invånare. År 2050 kommer vi att behöva producera 60 procent mer mat.
-Dessutom finns ett stort svinn. I västvärlden slänger vi mellan 25 och 40 procent av all mat vi köper, säger Christina Engfeldt till SVT.
Så-från-och-med-nu-regler:
- Vegetarisk eller rejält minskat köttintag
-släng inte mat, ta tillvara
(och skippa att köpa ris nu när Burma och Kina haft det tufft efter jordbävningarna!)
Slice them up.
//Karin
